:)

När det gäller presenter så är jag en genuin "det är tanken som räknas"-tjej. Då menar jag inte "jo men jag tänker på hen genom att jag köper en jättedyr present" utan "jag tänker på hen genom att jag vet att detta verkligen är något hen skulle uppskatta". 
  När Ghiselle fyllde år fick hon ingen present av mig, då jag vill ge något som betydde något, och inte nåt som ges för att "det måste". Efter en månads tänketid kom jag fram till något jag trodde hon skulle gilla. Jag la ner mycket tid och tanke i det, och hon blev glad! Det känns så bra när man gör något litet men som ändå blir så stort!
 

Varför skriver jag detta inlägg? jo, bara för att jag kom till den insikten att när det gäller vänner, familj med flera, så handlar allt inte om att man ständigt ska försöka fylla nån slags kärleksbägare genom att ge ge ge, utan det handlar om att i vissa situationer visa på den riktiga vänskapen och att man bryr sig. Det är i alla fall något som jag uppskattar!